Nytt fördrag med europeisk metod2007-10-22

Efter toppmötet föra veckan pustar EU-ledarna ut - fram till nästa förhandling. Det är den europeiska metoden.

Det här är en krönika som framfördes i Godmorgon, världen! i Sveriges radio i P1 igår - och kan läsas här:

" Polen spelade också en stor roll under veckan som gick när EU:s stats och regeringschefer förhandlade – och kom överens - om de sista detaljerna i unionens nya s k reformfördrag.

In i det sista var alla andra EU-länder nervösa för att bröderna Kaczinski inför ett ev hotande valnederlag i Polen idag skulle ställa nya ultimativa krav under EU-toppmötet för att
öka sin popularitet på hemmaplan

Men så blev det inte – tidigt i fredags morse kom EU-ledarna överens och nu ska fördraget godkännas av alla 27 medlemsstater och därefter – eventuellt – träda i kraft – det är ialla fall planen - före 1 juni 2009

Och efter ännu en EU-natt med förhandlignar funderar Annika Ström Melin över fördelar och nackdelar med den metod som gör att EU lyckas ta sig igenom den ena krisen efter den andra:

Text:

När förhandlingarna är över – vilket nästan alltid brukar vara någon gång på morgon kvisten – ser EU-ledarna lättade ut – men också ganska bleka av trötthet – när de vacklar ut och meddelar världen att de har kommit överens

Det gick – till slut – ännu en gång – att komma fram till en överenskommelse!

Det brukar användas stora ord.

Europa har räddats.

Äntligen kan EU börja se framåt och nu ska medborgarna minsann få se att unionen kan ta itu med alla problem och alla sorger som hänger över världen och vår gamla slitna kontinent.

Just då i brukar ingen orka lyssna på de som är ofina nog att påpeka att alla de undantag och särskilda protokoll och deklarationer som bifogats uppgörelsen kan leda till nya tvister.

Jo jo. Det där ska vi lösa. Sen.

Den europeiska metoden – den som amerikaner och ryssar och kineser ofta har så svårt att förstå – karaktäriseras nämligen av lika delar realistisk pragmatism – och utopisk problemförnekelse

Dessa motsatser ryms i snart sagt varje EU-förhandling

Motsättningar kompromissas bort och sopas under mattan med hjälp av en finurlig formulering eller ett särskilt protokoll

Krav förvandlas till övergångsmekanismer och skjuts på framtiden

Det finns inte en förhandling som inte kan återupptas eller följas av en ny

Den europeiska metoden innebär helt enkelt att det inte finns någon början och inte något slut – bara en fortsättning – en process som inte har något slutligt mål och som ingen riktigt vet vart den egentligen leder.

Bara att den fortsätter.

Var därför säkra på att det enbart är en tidsfråga innan de trötta men glada leendena i Lissabon i fredags morse stelnar igen

Det kommer nya kriser och nya krav

Ta bara den känsliga fråga som polackerna drev ändå fram till i torsdags och som nu har bifogast i ett protokoll till uppgörelsen om reformfördraget

Där stadgas att en minoritet av länderna i EU – under rimlig tid, som det heter - ska kunna motsätta sig ett beslut om det handlar om ”vitala nationella intressen”

Men hur länge är rimlig tid?

Och vad är vitala nationella intressen?

Detta protokoll är i och för sig ingen verklig nyhet

Mekanismen för uppskjutna beslut finns redan

Men Polens krav har gjort alla uppmärksamma på hur den kan komma att användas

Det handlar helt enkelt om en grundbult i unionen – om veträttens omfattning – om det nationella självbestämmandets begränsning - och den suddiga formuleringen i protokollet kan säkert komma att tolkas på helt olika sätt

Och tänk på alla nya kriser som kommer att dyka upp när EU:s 27 medlemsländer nu ska godkänna uppgörelsen i fredags. Irland ska folkomrösta, och sannolikt också Polen och i flera medlemsländer – Storbritannien och Danmark te x- pågår allt mer intensiv debatt i frågan

Det är därför inte alls osannolikt att det blir ett nej igen – någonstans

Men det vill EU-ledarna inte tänka på. Inte nu, när alla är så lättade och så glada.

Det är därför det aldrig finns en Plan B i EU.

Bara stor förmåga att skjuta upp det besvärliga – för att göra alla nöjda – en stund – fram till dess nästa förhandling sätter igång. "

Annika Ström Melin