Forskning i EU2007-09-28

EU satsar allt mer resurser på forskning. Men vart går pengarna? Det är faktiskt ingen bra idé att ösa pengar över projekt som inte håller tillräckligt hög kvalitet.

Igår ledde jag ett intressant seminarium i Stockholm som arrangerades av den svenska Industrikommittén - ett organ för samverkan mellan fackliga organisationer och företag inom industrisektorn i Sverige.

Seminariet handlade om de sedan tre år nyinrättade "Europeiska Teknologiska Plattformar" som verkar få allt större betydelse för utformningen av såväl industripolitik som forskningspolitik i EU.

I plattformarna samlar EU-kommissionen företrädare för europeisk industri, bransch för bransch. I en plattform samlas t ex Europas skogsindustriföreträdare, i en annan flygindustrin, i en tredje den mobila teknologins företrädare - osv.

Idag finns det sammanlagt 35 plattformar och tanken är att EUs industriföreträdare i dessa plattformar ska utarbeta strategiska planer för industrins utveckling och att dessa planer sedan ska utformas som projekt inom ramen för EU:s växande forskningsprogram.

Det handlar med andra ord om pengar. Om ett försök att slussa EU-pengar som avsatts till forskning och utveckling till projekt som kan göra nytta för europeisk industri.

Det låter byråkratiskt - vilket det också är. Men det verkar samtidigt som om plattformarna har fått en allt större betydelse för utformningen av EU:s forskningsprogram och att de dessutom uppskattas av industrin.

Men det är naturligtvis inte helt självklart hur t ex Saab och Ericsson å ena sidan ska kunna samarbeta och å andra sidan slåss mot sina europeiska konkurrenter på en stenhård marknad.

Det är inte heller självklart att det alltid ligger i Sveriges intresse att utforma program och slussa pengar på det sätt som industrin - och EU-kommissionen - vill.

Plattformarna kan ses som ett intressant exempel på hur EU-kommissionen bygger upp en egen struktur för dialog och resursfördelning där medlemsstaterna inte bestämmer inriktningen.

Men talarna under gårdagens konferens var i huvudsak överens om att plattformarna hittills har tjänat såväl industrins som Svriges intressen.

Statssekreterare Peter Honeth varnade dock för att EU:s växande budget för forskning kan leda till att det delas ut pengar till projekt som inte håller tillräckligt hög kvalitet.

Han berättade om sina intryck från ett besök i Kina, där myndigheterna öser pengar över forskningen vilket har lett till betydande kvalitetsproblem.

En klok synpunkt - som emellertid ledde till flera oroliga kommentarer under seminariet. Vill regeringen bara satsa på den "fria forskningen"? undrade flera av deltagarna. Då kommer den tillämpade, nyttiga forskningen att sättas på undantag, fruktade de.

Märkligt att inte industrins företrädare inser att det är den fria forskningens utrymme som minskar i vår resultatfixerade värld. Världen - och EU - behöver människor som kan forska utan att ständigt behöva tänka på den kortsiktiga resultaträkningen.