EU som politiskt system2007-09-24

Vad är egentligen EU? Unionens lagstiftning berör allt fler områden som påverkar medborgarnas vardag, men saknar ( i stort sett) en politik för social sammanhållning och väljer sina ledare utan att medborgarna får säga sitt.

Nej, det är inte helt lätt att definiera EU som politiskt system. Om detta skrev jag en kommentar i SvD /Kultur som publicerades den 19 september och som kan läsas här:

http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_17110829.asp

Eller här:

"Om en månad är det dags för toppmöte i EU igen. Unionens politiska ledare ska samlas för att spika detaljerna i det reformfördrag vars huvudinnehåll blev klart vid toppmötet i juni. Om det blir en överenskommelse ska det nya så kallade reformfördraget översättas till svenska (tack för det) och övriga EU-språk, och sedan högtidligen undertecknas vid toppmötet i december.

Därefter ska unionens 27 medlemsländer ratificera fördraget vilket innebär folkomröstning i Irland och kanske – men inte särskilt troligt – i till exempel Nederländerna, Storbritannien och Danmark. Det kommande året är alltså ett ypperligt tillfälle för alleuropeisk diskussion. Men debatten om EU:s framtidsfrågor har tyvärr en tendens att bli ganska nationellt närsynt och fyllas av juridisk-tekniska frågeställningar.

Därför är det befriande att läsa en nyutkommen antologi, där författarna tar ett antal steg tillbaka och försöker betrakta och beskriva utvecklingen i Europa ur ett mer långsiktigt, historiskt perspektiv. I ”Reflections on Europe” (P.I.E Peter Lang förlag) har redaktörerna Bo Stråth och Hans-Åke Persson samlat uppsatser av ett femtontal europeiska akademiker som skriver om Europas gränser i tid och rum – och om Europa som politiskt system.

I ett läsvärt, övergripande inledande kapitel diskuterar redaktörerna EU:s identitetsproblem. De söker inte efter Europas själ och avvisar alla försök att definiera Europa utifrån vissa värden eller religion. Europas kulturella och geografiska gränser är – och ska vara – vaga. EU är en organisation som ständigt förändras och som växer fram under ständigt nya förhandlingar.

Författarna anser däremot att unionens politiska gränser borde bli tydligare. Den ”sociala frågan” är avgörande, anser de. Växande sociala klyftor och bristen på demokrati är Europas största problem. Så länge EU inte förmår göra något åt dessa frågor är risken att folkens krav på inflytande och rättvisa förvandlas till nationalism. Därför behöver EU ett öppet politiskt system som kan göra något åt den sociala frågan, argumenterar författarna.

Det är ur detta perspektiv ganska dystert att fundera över EU:s nya reformfördrag. Kommissionens ordförande kommer visserligen få en mer ”politisk” plattform, eftersom han (eller möjligen hon) i framtiden ska väljas av Europaparlamentet. Medborgarna ges därmed för första gången en smula inflytande över valet av EU:s mäktigaste tjänsteman. Om det nya fördraget har trätt i kraft kan valet till Europaparlamentet 2009 bli riktigt intressant.

Men unionen kommer också att få en ny, mäktig ordförande för rådet och en företrädare i utrikes frågor med större möjligheter att tala och agera i Europas namn. Vilka personer ska få dessa nya, viktiga politiska uppdrag? Räkna med många slutna förhandlingar och ett utdraget maktspel bakom kulisserna. Medborgarna får veta när valet är klart.

Den nya, rättsligt bindande stadgan om grundläggande rättigheter kan möjligen bli ett verktyg för EU-medborgare som vill hävda sin rätt. Men i övrigt är den ”sociala frågan” lika frånvarande som alltid, också i unionens nya fördrag.

Kommer EU ändå att överleva? Antagligen. Men Bo Stråth och Hans-Åke Persson påpekar att det faktum att unionen hittills har lyckats ta sig ur flertalet kriser inte är en garanti för systemets hållbarhet. EU är också en skör och bräcklig konstruktion. Om folks missnöje och frustration består finns det en reell risk för kollaps. Och att ”nationell identitet” för första gången förs in i det nya fördraget (som rättslig grund för medlemsstaterna att motsätta sig gemensamma beslut) är ur detta perspektiv ett oroande tecken på vad som kan vänta om EU faller ihop."