Rättssäkerhet i EU2007-05-04

Storbritannien och fem andra EU-länder vill inte ha gemensamma regler för rättssäkerhet i EU. Det är obegripligt - och dumt - och den kompromiss som justitieministrarna enats om är otillräcklig.

För två veckor sedan blev det till slut en politiska överenskommelse om den segdragna frågan om EU ska ha gemensamma regler för rättssäkerhet.

Det är egentligen oerhört märkligt att det ännu inte finns några.

Det har behövts allt sedan EU vid toppmötet i Tammerfors 1999 banade väg för ett nära samarbete inom det rättsliga området.

I Tammerfors förklarade EU:s politiska ledare att "ömsesidigt erkännande" skulle vara vägledande för det rättsliga samarbetet i unionen.

Sedan dess har det gått fort.

En lång rad gemensamma lagar har antagits och EU-länderna litar också på att rättvisan fungerar bra i hela unionen och godkänner därför domar och beslut och skickar sina medborgare enligt den europeiska arresteringsorderns regler till annat EU-land för att möta rättvisan där.

Men redan i Tammerfors påpekades behovet av vissa gemensamma regler för rättssäkerhet. Att alla medborgare ska ha rätt till t ex tolkning, översättning av dokument, rättslig hjälp och att ringa hem till sina anhöriga.

Ganska självklart, kan det tyckas.

Men Storbritannien och fem andra EU-länder har motsatt sig detta och eftersom det krävs enhälliga beslut inom detta område har det inte blivit några gemensamma regler. Vill britterna kunna behandla terrormisstänka utan inblandning av EU?

För två veckor sedan blev det en kompromiss. EU:s justitieministrar kom kom överens om att när den europeiska arresteringsordern tillämpas ska det också finnas regler rättssäkerhet.

Det är en början. Men det räcker inte.