EU:s konstitution: Varför är Sverige så tyst?2007-02-28

De hemliga samtalen samtalen rörande framtiden för EU:s konstitutionella fördrag pågår i Berlin. Vad vill egentligen Sverige? Rosenbad är märkligt tyst.

Ja, förhandlingarna om EU:s konstitutionella fördrag är i full gång.

Visserligen inser alla att inget kan göras förrän Frankrike har valt en ny president - och därmed en strategi för hur Paris vill lösa unionens konstitutionella kris.

Men i väntan på ett nytt franskt styre pågår en intressant diskussion om vad som kan - och bör - göras.

I dagens Financial Times skriver t ex Lord Kerr - som var generalsekreterare under EU:s konvent - att han anser att det konstitutionella fördraget kan bantas ordentligt.

Bort med del två och tre och behåll fem nyheter i del ett, föreslår han. Det räcker om EU förmår besluta om att inrätta en permanent ordförande, nya röstregler, en utrikesminister, subsidiaritetskontroll och utträdesrätt, anser han.

För den förra, socialdemokratiska regeringen skulle en sådan lösning vara en mardröm. Utan del tre - och alla detaljerade begränsningar av EU:s makt inom en rad områden - inget fördrag, brukade regeringen Persson säga.

Men vad ansere den nuvarande? Sveriges tystnad börjar bli besvärande. Den nuvarande regeringen håller en märkligt låg profil i dessa frågor.

Sverige har inte ratificerat fördraget - men heller inte sagt nej.
Det är dags att börja visa förhandlingskorten - och att delta i debatten.

Om Frankrikes näste president heter Nicolas Sarkozy kan det gå fort för EU:s nuvarande ordförandeland att föreslå en lösning som liknar Lord Kerrs förslag.

Om Sverige vill något annat är det dags att agera.