Slitna, märkliga Bryssel2009-01-27

Jag är på uppdrag i Bryssel - denna märkliga, slitna, irriterande men inspirerande stad.

Att ta tåget från flygplatsen in till Bryssels centrum påminner om mitt tågluffande på 1970-talet.

Det är slitet och bullrigt.

Så här i januari verkar dessutom nästan allt utanför tågfönstren vara målat i samma enhetliga, gråa färg.

När tågen passerar de blinkande bordellerna vid gatorna kring Gare du Nord är det svårt att tro på Europa.

Grått och trist. Mänsklig förnedring som exponeras i skyltfönster. Är detta Europas huvudstad?

Men utanför ministerrådets byggnad pågår en livlig demonstration med musik och gula ballonger.

Och maten på restaurangen på rue Franklin är fantastiskt god och vällagad och diskussionerna inför konferensen som jag ska leda är faktiskt riktigt spännande.

Alla talar halvbra engelska, men alla försöker förstå varandra.

Bara en sån sak.

Ja, så när jag packar min väska är jag åter förförd av Bryssel.

Europas märkliga huvudstad har en sliten, öppen charm som inte är särskilt insmickrande, som är lika ofullkomlig som Europas demokrati, som är lika smutsig och grå som stora delar av vår slitna kontinent - men som märkligt nog också känns väldigt levande.

Det inger hopp.

Det finns kanske en framtid, också för Europa.