SR, SVT och EU2008-04-17

Varför har inte regeringen bett sin public serviceutredare att analysera hur EU:s regler påverkar SR och SVT? Det är mycket egendomligt.

Detta är en kommentar som idag publiceras i SvD/Kultur - och som kan läsa här:

"Har regeringen tänkt på att Europeiska unionen har gemensamma regler som påverkar hur radio och tv i allmänhetens tjänst – public service – bör organiseras och finansieras i Sverige?

Det verkar inte så. Direktiven till den pågående public serviceutredningen – som snart ska vara slutförd – innehåller bara en enda ynka mening om EU. ”Utredaren skall beakta EU:s regelverk på området”, heter det.

Men utvecklingen inom EU borde inte enbart beaktas – utan analyseras i grunden. Inom unionen pågår nämligen sedan många år något av en maktkamp som rör public service.

Visserligen har public servicebolagen ett starkt stöd i EU:s fördrag. I ett protokoll till Amsterdamfördraget slås det fast att ”systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna har ett direkt samband med de demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle och med behovet att bevara mångfalden.”

Men EU-kommissionen anser att flera public servicebolag har utnyttjat sin statsunderstödda ställning på ett otillåtet sätt. När t ex bolagen satsar på sponsring och på nya, nischade kanaler och webbportaler kan de snedvrida konkurrensen och förstöra marknaden för nya, framväxande företag.

I en lång rad uppmärksammade beslut har EU-kommissionen förklarat att brittiska BBC, nederländska RTL, franska France 2 och 3, italienska RAI, spanska RTVE och portugisiska RTP bryter mot unionens förbud mot statsstöd.

Neelie Kroes, EU:s kommissionär för konkurrensfrågor, har ofta upprepat att hon anser att public service bolagen inte kan pumpa in licensmedel i vad som helst, och att de öppet måste redovisa hur offentliga medel används.

I början av det här året inledde Neelie Kroes dessutom en översyn av unionens regler för statligt stöd till radio och TV i allmänhetens tjänst. Ett samråd med med unionens 27 medlemsstater avslutades för en månad sedan och i höst väntas kommissionen presentera nya regler.

Det borde med andra ord vara ett ypperligt läge att fundera över de svenska public servicebolagens framtid i ett bredare, europeiskt perspektiv. Men regeringen har tydligen svårt att inse att EU:s regelverk rörande bl a statsstöd gäller generellt. Det handlar alltså inte bara om t ex presstöd och sänkta arbetsgivaravgifter, utan också public service.

Eftersom nästan alla i vårt land bekänner sig till tron på public service är det med andra ord upplagt för ilskan och upprörda reaktioner, änu en gång. Va?! Ska EU lägga sig i public service?

Ja, för egen del anser jag att EU:s regler innebär att gamla svenska monopol tvingas tilll hälsosam självprövning. Tänk t ex på Systembolaget – som finns kvar, men som har tvingats rensa upp i den mutkultur som frodades i alkoholmonopolets hemliga beslutsstrukturer och förbättra öppenheten och insynen genom att bl a göra det möjligt att överklaga bolagets inköpsbeslut.

På samma sätt tror jag att både Sveriges radio och Sveriges Television skulle behöva upplysas om att företagen inte kan agera hur som helst. Trots alla möjliga förtjänster uppträder nämligen bolagen ofta med all den överlägsenhet och självgodhet som känntecknar företag som har haft en alltför gynnad och alltför upphöjd position alltför länge. De borde i högre utsträckning tänka på att de är aktörer på en marknad där nya företag och unga människor utan fasta anställningar försöker slå sig fram.

EU:s krav på bl a likabehandling, insyn, rättssäkerhet, förutsägbarhet, insyn och kontroll är faktiskt ganska rimliga – men det skulle behövas en grundlig analys av hur dessa principer påverkar SR och SVT. Så dumt att regeringen inte gav sin utredare i uppdrag att tänka på det.

Annika Ström Melin
journalist och skribent med inriktnng på Europafrågor"